El Perro del Mar har gjort en till hälften mycket fin EP. Jag älskar framför allt de sorgsna och sorgliga låtarna, eftersom hennes ledsna och bedjande röst funkar så bra då. Som i Mirror, där hon sjunger om att fucka upp och be om förlåtelse, eller i Each Man to his Own och We are History, vilka båda är ömsinta, ljuva och pampiga samtidigt.
