Solen – Idol

Lovis Bratt Deland 13:26 27 Oct 2023

Att släppa Lovikka som singel var ett givet val. Den är ett praktexempel på vad Idol har att erbjuda, och råkar dessutom vara albumets bästa spår. På ett hypnotiskt, behagligt sätt förmedlar den vemod. Det är en stress i vardagslunken.

Lika givet är det att den inleder Solens femte skiva. Men kanske lite orättvist också? Det blir svårt för Loser såväl som Malin att ta vid. Trots ett tappert försök med dubbar och stämmor, och att båda tillhör plattans kortare låtar med dryga fyra minuter vardera, gör de inga större intryck.

Lilla blå däremot är rockigare, och längre. Här känner jag igen mig – både i Gröndal och diskografin. Klassisk Solen. Fortsättningsvis gör Stella Explorer entré. Det är en genomtänkt placering i låtlistan, och det friskar upp med lite nya stämband. Tänk dig ett indie sagoberättande, där har du En sommarnatt.

Stråkar + svensk musik=sant. Det är Håkan Hellströms Din tid kommer ett bevis på om inte annat. Lite i samma stuk börjar Ikaros, men introt bedrar. De känslosamma stränginstrumenten banar väg för gråtfest, men när det är dags för versen skiftar soundet. Missförstå mig rätt, verserna är bra de med, men refrängerna är bättre. “En kaktus i ett jordgubbsland" som Erik Hillborg själv sjunger fångar det rätt bra.

Sedan blir det ballad. Musiken är piano och sång, ända fram till dess att en vanlig låt med råge tagit slut (cirka fyra minuter) och en buildup tar över. Blås, gitarr, slagverk och känslor. Det är ett långt, instrumentalt outro som säger mer än texten. Om lyssnaren blev hypnotiserad tidigare är man som i trans nu.

Kulminerar gör det i Fransk disko. Pianoloopen är simpel på det sättet att man undrar hur man inte kan ha hört den innan. Så självklar att man inte kan förstå hur ingen kan ha kommit på den tidigare. Basen hakar på och vävs in i den luftiga vokalmixen. Sju minuter är kul första gången, men inte på höstlistan. Som föregångaren har Fransk disko ett långt outro, men här blir det inte lika förföriskt. Snarare som en olycklig rävsvans. Hade det inte varit för att låten passerar sju minuter hade jag puttat ned Lovikka från piedestalen. 

Skivbolag: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner