Petra Mases är sångare i bandet Francis, men är även aktuell som soloartist. Hennes debut-EP, Marken vid min väg, består av tre vackra poplåtar. Lite snålt kan jag tycka, men detta är en artist jag ser fram emot att följa.
Petra Mases sångröst är kanske det mest centrala i musiken, jag vill kalla den unik, men detta begrepp känns så urvattnat idag. Kanske är det till och med så att unika sångröster är helt urvattnade idag? Mycket av det jag hör vill jag kalla unikt, men det blir paradoxalt när det mesta låter unikt. Jag får hitta andra begrepp helt enkelt (tyvärr känns inte tiktok-begreppet cursive singing särskilt professionellt). Petra Mases röst är helt enkelt en sån jag fastnar för.
Dessutom är det alltid kul att höra pop från Dalarna. För något år sedan flyttade jag hit för att studera. En spännande upptäckt var alla dala-skämt (som nästan uteslutande handlar om hur korkade rättvikare är). Det var inget som jag någonsin fastnade för, däremot är jag glad att få höra rimlig musik om rättvik – har ju fått bilden att alla rättvikare är dumma i huvudet.
Tillbaka till musiken i fråga. Här finns vackra gitarrslingor och vemodiga sångmelodier. Det är ett speciellt känsloläge som får mig att tänka på Nadja Evelina och Amanda Bergman. Om du är sugen på lite vacker pop som är perfekt för sena kvällar (eller bussresor, om du mot förmodan sitter på sådana) så kan jag varmt rekommendera Marken vid min väg.
