Det här är skivan som rimligtvis borde få flest hiphopskallar att illtjuta hysteriskt. Fem år lång blev väntan och resultatet är så givet att det vore löjligt att kalla det för comeback. Har Ison & Fille ens varit borta? Vad fan har vi pysslat med under tiden? Det är nämligen uppenbart att ingen annan rappare i Sverige skapar så självklar hiphop som Ison & Fille. Oavsett om beatsen rör sig över småsamplingar från Latin Kings, en invävd Anita Lindblom-text eller då Veronica Maggio och Daniel Adams-Rays röster används likt språngbrädor som M.O.P.’s rap över Sade, införlivar Ison & Fille sitt eget liknelsespråk, sin mentalitet och ordtillvaro med melodiös fulländning. Jag skojar inte. När Ison säger ”Huh” blir jag lika till mig som av Sean P’s ”Psch”. Detaljerna i detta förstklassiga delivery flyter tillsammans med Aleks överlägsna hookar genom otroligt varierade låtval. Det här kan vara svensk hiphops bästa album. Kanske inte för evigt. Men definitivt nu.
Skivbolag:
Artist:
