När Daniel Romano släpper sitt nionde album bara i år (jamen vad ska man annars göra när man sitter i karantän, liksom) dade man kunnat befara att det skulle börja bli lite urvattnat. Men inte.
Den forna altcountrysångaren Daniel Romano verkar ha hur mycket som helst att ösa ur nu när han funnit sitt rätta element i powerpop och glamrock. Med kraftfulla gitarr och avancerade vokalstrukturer över fantasifullt Wizzard-arrangerade rocklåtar orkestrerade med orglar, saxofoner och gitarrsolon finns här lika mycket för övervintrade 10CC- och Cheap Trick-följare som för mer sentida Jellyfish- och The Posies-fans.
Tempot är högt och melodierna är spänstiga, med en lång rad distinkta hits som hämtade direkt från Top of the Pops anno 1974. Green-Eye Shade är kanske lite för bubbelgum för dagens prepubertala publik, men bara i en synnerligen orättvis värld missar den breda poppubliken att placera en fullständigt översvallande First Yoke högst på topplistorna.
