När två medelålders herrar, hyllade för sina insatser som indiesångare respektive hiphop-crossover-producent, bygger nostalgiskt popmekano gör man nog klokt i att närma sig dem med viss försiktighet. Men Danger Mouse och James Mercer struntar i de sedvanliga synthpopbanaliteterna från tidigt 80-tal och går ytterligare några år bakåt i tiden, och i det sena 70-talets AOR-pop och popdisco hittar de smartness, fantasi och pophantverk som passar dem bättre. När det ska discopoppas lägger James Mercer alltså falsettröster i tjocka lager ända tills duon fnissande upptäcker att de rekonstruerat Bee Gees i Holding on for Life, medan Control och The Changing Lights låter ELO och 10CC. Men där finns samtidigt ett stråk av allvar och inte minst vemodig, till exempel i stilla Leave It Alone, och när de väl satt sitt tema tar de ut svängarna i mer samtida måste-bli-hits som den Motown-snärtiga upptempopärlan No Matter What You’re Told. Det borde vara mer än tillräckligt för att fler än bara andra medelålders nostalgiker låter sig förföras.
