Jay Roach

Trumbo

Filmen om Hollywoods häxjakt på en manusförfattare lider, ironiskt nog, av halvdant manus.

Dinner for Schmucks

En skådis är aldrig bättre än sin sensate film (om skådisen är man). Hur som helst, efter den otroliga dippen med Date Night är komikern Steve Carell tillbaka i bättre form än någonsin.

Familjen är värre

Sjukskötaren med det olyckliga namnet Gaylord Focker (Ben Stiller) är fortfarande kär i sin fina fästmö Pam Byrnes. Dessutom är han ju, trots de inledande katastroferna i Släkten är värst, numera på insidan av sin kommande svärfar Jacks "circle of trust". Som ni minns är Jack en nyligen pensionerad CIA-agent och lite överspänd angående sin dotters säkerhet. Just det tycker jag fungerade bra med de

Austin Powers i Goldmember

Hur många filmstjärnor går det åt för att skruva i en glödlampa i Hollywood? Svar: Fler än någon kunde ana. Så mycket förhandshysteri har omgivit tredje Austin Powers-filmen att ingen som åtminstone läser en dagstidning då och då kan ha undgått information om den celebra cameouppställningen. Det är Tom Cruise som säger "Yeah baby", Gwyneth Paltrow plutar, Britney skjuter med brösten, Kevin Space

Släkten är värst

Regissören Jay Roach - som tidigare gjort bägge Austin Powers-filmerna och videoaktuella Mystery, Alaska - har nu bytt genre och hamnat i den breda familjekomedins värld. Här får vi följa Ben Stillers rollfigur Greg Focker som för första gången ska träffa sin flickväns föräldrar, spelade av Robert De Niro och Blythe Danner. De är lite av blivande svärföräldrar från helvetet med hobbyer som att byg

Austin Powers - The Spy Who Shagged Me

I vittnens närvaro har jag faktiskt försvarat Mike Myers. Jag har hänvisat till den goda traditionen i [I]Saturday Night Live[/I], pekat på enskilda genialiteter i [I]Wayne's World[/I]-filmerna. Och jag hävdar bestämt att filmen med den pantade svenska titeln [I]En brud på hugget[/I] ledigt höjde sig över genomsnittet av amerikanska komedier. Men sen har vi det här med [I]Austin Powers[/I]. Och de

Austin Powers

Redan inledningsscenen i Mike Myers nya film fungerar som en vattendelare. Superagenten Austin Powers drar igång ett sång och dansnummer där han struttar nedför gatan bredvid rosa telefonkiosker, dansande poliser och storbystade damer. Det är fjantigt, löjligt och fruktansvärt roligt på en och samma gång. En inledning att älska eller att hata, precis som resten av filmen. Vi kan välja att skratta

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!