Lars Winnerbäck

I början av 90-talet drack jag en grogg med dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Han hade varit ordförande i ett rundabordssamtal där jag deltog, och jag förundrades av statsministerns kloka frågor och förmåga att fånga kärnan i alla diskussionsinlägg. Över groggen var han underhållande med anekdoter och skämt. Att Ingvar Carlsson, så trist och träig i media, var så karismatisk i verkligheten gjorde mig glad. Det gick fortfarande att ta sig fram till en sådan position utan medial lyster.