Näst ut i vår serie där vi undersöker vad offentlig konst är och hur det fungerar är Mårten Castenfors, svensk konstkritiker som är chef för både konstmuseet Liljevalchs och för Stockholms konst, på Stockholm Konst har han det stora ansvaret och uppdraget att se till att nya konstverk får pryda våra gator och torg.
Vad är konst för dig?
– Konst är allt för mig.
Vad fick dig att börja arbete med konst?
– Jag är uppvuxen med konst och har sedan haft förmånen att mitt stora intresse, konst, också blivit mitt arbete
Vad anser du vara det offentliga rummet?
– En zon som skall vårdas ömt och fredas från kommersiella övergrepp. Det offentliga rummet är alltså, i sin förlängning, demokratins rum och som sådant allt viktigare i vårt samhälle.
Hur arbetar Stockholm Konst med offentlig konst?
– Vi har ansvar för all ny offentlig gestaltning i Stockholm och till vår hjälp har vi åtta externa projektledare varav flertalet av dessa är konstnärer. Man kan enkelt säga: att så fort staden, eller i bästa fall det privata, bygger om-nytt eller till så skall det avsättas minst 1% till konst. Och min avdelning ser alltså till det blir konst utifrån denna regel - och vi arbetar med en både transparent och demokratisk beslutsgång och eftersom denna är något långrandig att dra så tycker jag att man kan gå in på vår hemsida Stockholm konst och se den där.
Varför är offentlig konst viktig?
– Oavsett var man bor i t ex Stockholm så skall man ha chans att beröras av bra offentlig konst dvs. man skall inte behöva masa sig till en konsthall eller ett galleri för att möta konst. Viktigt är dock med att konsten i det offentliga rummet är en konst som syns och blir sedd dvs. väcker reaktioner, nya tankar, nya idéer.
Vilken typ av konst passar bäst i de offentliga rummen?
– Vi arbetar med platsen och dess gestaltning dvs. man kan inte säga vilken konst som passar – utan varje projekt är unikt. Ibland jobbar vi så med ljud, ibland med ljus, ibland med brons eller sten.
Hur mycket spenderas varje år på offentlig konst?
– Det är svårt att säga eftersom våra processer ofta löper under många år. Bättre att se hur många projekt vi avslutar – förra året var det ett tjugotal.
Vilka konstnärer är det som får chansen att synas i de offentliga rummen?
– Det som är avgörande är konstnärlig kvalité och vi jobbar över hela fältet. I mindre projekt kan vi t.ex prova formkonstnärer som kommer direkt ut från någon konst/designskola, i större blir det naturligt att leta efter konstnärer som tidigare visat prov på att hantera den svåra uppgiften det är att just arbeta offentligt. Kort sagt: varje gestaltningsuppdrag är unikt och kräver sin kvinna eller man.
Blir offentlig konst mer evig, eftersom den är en del av staden, än konst som ställs ut på museeum?
– Lite svår fråga. Men jag tycker att det vi arbetar med snarare är en brukskonst dvs. i den offentliga miljön så är inget längre evigt utan konsten liksom staden förändras. Konst idag är alltså inte en stenbumling eller ryttarstaty i brons utan kan snarare vara något med just ljud eller ljus – eller varför inte något relationellt som bara pågår under en begränsad tid. Kort sagt: konst i offentlig möjlig, bör, anser jag, bedömas med andra ögon än ”evig” museikonst.
Mer om projektet Transform Today kan du läsa här.
