Första gången du träffar den amerikanske elitsoldaten Damien Scott (Sullivan Stapleton) knullar han en thaibrud bakifrån. Det är metaforiskt på så många plan, framförallt då Damien själv är ett enda stort rövhål.
Längst ut på andra sidan spektrat av dysfunktionella personligheter hittar du Stonebridge (Philip Winchester), den brittiske SAS-soldaten som gör allt enligt regelboken. För att stoppa en internationell terrorist som hotar vår kollektiva frihet måste det omaka paret arbeta tillsammans. Helcrazy!
Strike Back staplar klyschor på hög som om de vore kaplaklossar. Med breda penseldrag i svart och vitt målar serien upp en skev världskarta där allt som inte är väst antingen bananrepublik eller jihadland. Manusförfattaren Frank Spotnitz lyckas med det inledande dubbelavsnittet skriva tillbaka hela yrkeskåren till medeltiden med en story så otrolig att den stundtals får Navy CIS och alla andra Tom Clancy-fabler att framstå som trovärdiga.
Men den största synden är inte att Strike Back är etiskt efterbliven, utan att den är ointressant. Serien misslyckas gång på gång med att knyta band mellan tittare och de genuint osympatiska hjältarna. Helst av allt vill jag att den arabiska kanonmaten lär sig sikta bättre.
Den 12 september har Strike Back premiär på Canal +.
