Som med all dansmusik är oddsen låga för att ett helt album från en dubstepartist ska bli bra. Burial visade dock att det var möjligt, och Zomby bygger vidare med sin intelligenta och mångbottnade musik. Stämningen är konstant melankolisk men färgerna glänser ändå friskt, eftersom det är unga syntljud snarare än förvrängda röstsamplingar som utgör stommen i låtarna. Detta instrumentala album är en njutning från början till slut och det har en klassisk skivas attribut: det låter som ett barn av sin tid men vi kommer utan tvekan fortsätta att lyssna på det även om många år. Laserstrålarna som är Black Orchid kan man inte få nog av.
Skivbolag:
Artist:
