Inflytandet från Sydamerika i Sudakistans lättgillade är lika stort och väsentligt som inflytandet från Stockholms slamrigare garagepop. De blandar obekymrat sångtexter på spanska, engelska och svenska, väl medvetna om att deras publik hursomhelst är mest intresserade av gitarrernas dist och melodiernas omedelbarhet. Sådant bjuder Sudakistan med assistans av producerande Jocke Åhlund och Luke Reilly i överflöd.
Några låtar känner vi igen från tidigare singlar. Dale Gas är punkifierad surfrock av den mest effektiva sorten, och borde golva The Hives-fans runt jorden, och Rabia låter precis som titeln utlovar. Men att de och den hyllade singeldebuten El Movimiento inte alls sticker ut säger en hel del om kvaliteten på deras explosioner till låtar. Concrete Djungle är inte bara tuffast, den lyckas dessutom vara både jublande och vrickat psykedelisk samtidigt, och att ilskna Wife Meadow då lånar mer än man får av från Song 2 skulle Damon Albarn aldrig våga protestera mot. Så tuffa är Sudakistan.
