När malmöborna passerade Stortorget för någon vecka sedan möttes de av en makaber syn. Det hängde nämligen en död svan i en snara från kungastatyn. Som tur var visade det sig vara en väldigt autentisk fejksvan, planterad av Smisk (de sysslar trots allt med punk, inte death metal). Gärningen var en blinkning till deras tidigare singel Jag sköt svanen (det pågår tydligen nån svan-gate i Malmö, orkar inte förklara). Det djärva hysset symboliserar både ambitionsnivån och kaxigheten hos bandet ganska väl.
De fyndiga och råa texterna, som snarare skriks ut istället för att sjungas, hämtas ur vardagen. Smisks rebelliska vardag. De handlar bland annat om sambolivets tristess, om de vardagliga lögnerna (”jag är inte bakis, jag är sjuk”) och att ”ett gott knull förlänger livet, allt annat är efterblivet”. Rent musikmässigt tycker jag att bandet verkligen levererar, vilket behövs för att hålla ihop kaoset i sången.
Smisk är helt enkelt definitionen av punk. Konfrontativt, skamlöst och inte alltid skönt för öronen. Samtliga låtar är runt två minuter korta, överallt finns bevis på att dom inte bryr sig om konventionerna. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är coolt att dom löper linan ut med sin punkiga image, eller om det hela känns som en befängd karikatyr. Men jag landar ändå i att jag saknar tiden då musiker snarare var karaktärer än något annat och tycker att det ÄR kul med band som bara gasar och gör sin grej.
Skivbolag:
Artist:
