Med nya skivan House blickar Shout Out Louds tillbaka till det egna höjdaralbumet Our III Wills från 2007. Man känner hur de letar efter en till Tonight I Have To Leave It. Och det är ju bra, älskar den låten!
Här blickas det även mot The Strokes, Deportees och New Order. Med andra ord låter det ganska klassiskt poppigt indierockigt (eller är det rockigt indiepopigt?). Och det är bra! Men en varning: hela albumet greppar tag i ett känsloläge - tänk peppigt vemod - och mjölkar det i åtta låtar. Det gör att det hela blir något monotont. Förbered dig på det.
Men när det är som bäst, till exempel på sista spåret Sometimes Sometimes, där blir det riktigt bra. Där finns ovan nämnda peppiga vemod, precis som på alla andra låtar, men det finns något mer också: låtskrivandet är vassare; trumkompet är drivet; gitarrmelodierna är sorgsna men vackra. Låten har det där extra, vad det nu är.
Många av de andra låtarna smälter ihop, bortsett från några höjdpunkter såsom My Companion (lite mer intensiv sång) och Sky And I (Himlen) (lite lugnare och så vacker!) Är du som jag däremot och har peppigt vemod som musiksmak så kommer du nog njuta av det mesta här.
