Rebecca och Fiona har valt ut några av tidernas greatest hits och gjort dem till sina – på Greatest Tits. Kul! EP:n rymmer fyra låtar från åttiotalet och fram. Det är Dr Alban, det är Lili och Susie, det är Adolphson och Falk, det är Abba.
DJ-duon tar Abba på orden när de ger sig på Take A Chance On Me. Att pilla i Björn och Bennys katalog är att pilla i facit. Å ena sidan förväntas låten vara något helt annat – mer än en sämre version originalet. Å andra sidan vill man inte att soundet ska sticka iväg längre än att publiken känner igen melodin, och tolkar det hela som en homage.
En av få som samplat Abba, och faktiskt nailat det, är ju Madonna. Hung Up förenar den klassiska pianoslingan från Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight) med New Yorks nattliv, och att vänta på ett samtal från någon som spelar svår. Dunderhit. Kanske är det tack vare Madonna-stuket som Greatest Tits första spår Take a chance flyger. Flera delar av produktionen liknar Confessions on a Dance Floor från 2006; Discotrummor, suckar, andetag och ett stick av sensuellt prat. Även om Take A Chance är betydligt mer lik Abbas original än Hung Up någonsin försökte vara, är soundet mer Madonna.
Det enda jag rynkar ögonbrynen åt är att Rebecca och Fiona verkar ha ändrat lite i texten. Inte tillräckligt mycket för att göra ett statement, men precis så mycket så man sjunger fel. Jag hör “When the pretty birds are gone / Honey I'm still free / When the pretty birds are gone / Take a chance on me”. (Jag utgår ifrån att ni kan originaltexten, och vet att de annars låter ”flown”.)
Det fortsätter i rätt riktning med Stockholmsserenad. Även den i en discotappning, fast något funkigare. Likaså Sing Halleluja från 1993. Rebecca och Fiona (och Stefan Haag) låter syntarna ljuda medan olika adlips överlappar varandra. Det blir en mashup av melodier och låtens olika fragment.
Avslutar gör dem med Lili och Susies Oh Mama. Men en rundare, modernare och mindre akustisk variant. EQ:n går från bas till diskant; det börjar med att grannen över har fest, och slutar i en burkig telefonhögtalare. På så sätt förstärker de dynamiken, och tar makten över dansgolvet.
Rebecca och Fiona har publiken runt sina lillfingrar, likt marionettdockor, med sin träffsäkra mix.
