På låten Exhibit C från 2009 beskrev Jay Electronica hur Nas, Q-Tip och P Diddy alla beklagade sig över hans knapphändiga diskografi. A Written Testimony är ett debutalbum som många har väntat på i över 10 år. Den mystiska New Orleans-rapparen har blivit känd för sina esoteriska texter och udda beats. Jay Electronica rappade över soundtracket från Eternal Sunshine of the Spotless Mind och lät Nikola Tesla pryda sina omslag i en tid där T-pain och Ciara toppade listorna. När han nu återvänder med sitt första album har han med sig Travis Scott, The-Dream, Jay Z och en ljudbild som man känner igen från 00-talet.
Det är modigt att ha med Jay Z på nästan varje spår när man släpper sitt första album. Som tur är förblir Jay Electronica huvudpersonen genom hela A Written Testimony och det är i slutändan hans som imponerar. Låten The Neverending story kastar mig tillbaka till tiden då hans första mixtape dominerade mina Ipod. Den lugna produktionen som i princip saknar trummor är en språngbräda för Jay Electronicas texter som har så många lager att man lätt tappar bort sig i lyriken. Fruits of the Spirit är ytligare ett bevis på att Jay Electronica inte har tappat sin glöd. På 94 sekunder hinner han få in referenser till The Avengers och citera Padre Nuestro, den spanska versionen av bönen Fader vår, utan att det låter krystat. Faktum är att Jay Electronica kan ta en var som helst när han väl sätter igång. Varken tid, rum eller språk sätter gränser.
Albumet bästa spår Flux Capacitor ställer Jay Z och Jay Electronica i ett nytt ljus. Shout-outs till det ökända Magnolia Projects i New Orleans, som Jay Electronica kommer från, varvas med fängslande parafraser från Biggie Smalls Juicy. När en sampling från Rihannas Higher ekar över Flux Capacitors spänstiga outro är gåshuden ett faktum. Jag trodde verkligen inte att jag skulle säga det men A Written Testimony var värd väntan.
