Det börjar med en knytnävsslagsbas. Sen kastas man in i den absurda världen som post-punkarna Dry Cleaning befinner sig i med sin debutskiva New Long Leg. Sångaren Florence Shaw pratsjunger rader såsom “More espresso, less depresso” och “Do everything, feel nothing”, och hennes stream of consciousness känns som att det pågått i en evighet. Mitt försök att förstå texterna var förgäves – men texterna fastnar på hjärnan enklare än någon pop. För även om det inte finns några sångbara melodier är textbearbetningen mästerlig. Och fantastiskt rolig.
Men det är inte bara sångaren som gör skivan så överraskande. Resten av bandet utgör en fenomenal motpol till texterna. Gitarrernas ljusa och experimentella melodier stöds både upp och motsägs av den aggressiva basen. Varje trumslag på skivan känns noga uttänkt, precis som allt annat. Fast den primala energin ryms även i de planerade arrangemangen. På första låten, Scratchcard Lanyard, sjunger Shaw följande: “A woman in Aviators firing a bazooka”. Att lyssna på New Long Leg är som att bli träffad av den kvinnans bazookaskott. Och att vilja bli träffad om och om igen.
