Boeoes Kaelstigen - Commuting Colour

Kanske har ingen varit mindre rädd för att vara plojig inom svensk dansmusik sedan Pluxus glansdagar tidigt 2000-tal. Boeoes Kaelstigen har en tendens att dra iväg åt trance-hållet, och på nya EP:n viker A-sidan av mot gameboy-aktiga leksaksljud. Att låta både som trance och gameboy är en livsfarlig kombination, för ostigt och glättigt för sitt eget bästa. Kanske har ingen varit mindre rädd för att vara plojig inom svensk dansmusik sedan Pluxus glansdagar tidigt 2000-tal. För det ska de ha en eloge, men lite finputsning krävs för att de fina melodierna ska framhävas.