2001

16:35 23 May 2000
Den amerikanske rockkritikern Dave Marshs bok [I]The Heartof Rock & Soul: The 1001 Best Singles Ever Made[/I] från 1989 har haft sådantinflytande på kritiker världen över (inte minst på mig själv) att den i dagnästan kan betraktas som en värdemätare. Dave Marsh slog sönder den närmastariska värderingsgrund som tidigare gällde i rockkritiken där vitaartister dominerade totalt samt lyfte fram singeln som uttrycksform, frånmarginalen till centrum. Little Evas singel [I]The Loco-Motion[/I] är precis likabra och viktig som Bob Dylans album [I]Blonde on Blonde.[/I] Vad tycker då Dave Marsh om nittiotalets musik? När bokeni år kom i nytryck, efter att i flera år ha varit utgången, hade Dave Marshkompletterat med en okommenterad lista över nittiotalets 101 bästa singlar.Vilken artist som dominerar? Dr. Dre. På listan över de 101 bästanittiotalslåtarna med givna val som [I]Smells Like Teen Spirit, EnterSandman, Losing My Religion[/I] och Shania Twains [I]You're Still the One[/I] finnshela sju (7) Dr. Dre-produktioner. [I]Doggy Dogg World[/I] (Snoop), [I]Dre Day[/I] (solo),[I]Fuck tha Police[/I] (NWA), [I]Gin and Juice[/I] (Snoop), [I]Murder Was the Case[/I] (Snoop),[I]No Diggity[/I] (Dre + Blackstreet) och [I]Nuthin' But a G Thang[/I] (solo). Ingen annanpå listan kommer i närheten av Dr. Dres inflytande. Och självklart har Dave Marsh rätt. Precis som han haderätt när han hyllade klassiska singlar med The Beatles, Rolling Stones ochBob Dylan, så har han rätt när han nu 1999, med sin röntgenblick, ser igenomandra jämnåriga rockkritikers alltmer konservativa och mossbeväxta bevakningav samtiden ni vet vilka ni är och i stället begriper att nittiotaletsfrämste artist är en svart producent och artist vid namn Dr. Dre. Dave Marsh rangordnar inte sin lista över nittiotaletsbästa singlar, men om jag får göra det är första platsen given: [I]Nuthin' Buta G Thang.[/I] Jag skulle nog även placera årets bästa singel, Eminems [I]My NameIs[/I] även den producerad av Dr. Dre bland de översta tio. Med tanke på attjag även rankar [I]The Chronic,[/I] Dr. Dres första album från 1993, som ett avdecenniets fyra-fem bästa album, så hade jag kanske orimliga förväntningarpå denna uppföljare, men [I]2001[/I] låter nästan precis så bra som jag hoppats.Det finns ingen som rör Dr. Dre när han är inspirerad. Ingen.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner