Ferrarihuset filar ständigt på nya röda nyanser till sina bilar men nyansen ”Rossa Corsa” – ”racing red” – är den snabbaste och tillhör racingbilarna. Den röda formelbilen associeras ofta med Michael Schumacher – den tyska Formel 1-legenden som vann Grand Prix som 23-åring och handplockades till Ferrari-teamet. 2013 hamnade han i koma efter en skidolycka och det har sedan dess varit knäpptyst kring hans hälsa. Tills nu, när dokumentären Schuamcher ger inblick i hans karriär och relationer utifrån arkivbilder och intervjuer där hustrun Corinna ges mest utrymme.
Schumacher varvar talking heads med arkivmaterial för att beskriva Schumacher både som en proffsig på gränsen till manisk perfektionist som tävlar mot sig själv, och som en varm och närvarande familjefar. Framför allt ville han köra bil på bana – inte posera framför paparazzis. Hans teknik beskrivs som ”briljant” och man vill veta vad det är som gör den så unik mer än att han kör ”kontrollerat och fysiskt”.
Många storheter sveper förbi, bl.a. Ayrton Senna som avled efter en krock med Schumacher, vilket tycks vara ett öppet sår hos Schumacher som under en presskonferens bryter ihop efter att Sennas namn nämnts i en fråga. Även Mika Häkkinnen, ”The Flying Finn”, gör avtryck genom att på ett varmt sätt beskriva deras tid ihop som respektfull och rolig.
På flera sätt är Schuamcher familjens hyllning till sin pappa och man som ”är här, men annorlunda”. Men det är ändå som ett tidsdokument som Schumacher gör sig bäst. Svunna tider inom Formel 1: manliga divor, tobaksföretag vars loggor syns på kläderna, bra hårsvall, och hur bilarna lät till skillnad från dagens hybridmotorer och strikta ljudkrav. I de ögonblicken för Schuamcher tankarna till Weekend of a champion (1972) som följer några Formel 1-legender inför ett race i Monaco 1971. I fokus är den sorglösa Jackie Stewart ”The flying scot” som framstår som Schumachers motsats genom att mingla, skriva autografer och äta hotellfrukost continentale i bar överkropp.
