Palm Springs

Nora Makander 09:00 8 Oct 2020

När en bröllopsgäst räddar den alkoholiserade och cyniska Sarah (Cristin Milioti) från att göra bort sig med ett oförberett och påtvingat tal på sin systers bröllop, blir Sarah genast intresserad. Men Nyles (Andy Samberg) som räddar henne är inte bara en skön kille med stor empatisk förmåga, utan han är även fast i en evig tidsloop. En loop som Sarah omedvetet och bittert följer med honom in i.

Den lite febriga och hjärnskrynklande idén om att samma dag bara pågår och ständigt börjar om i ett oändligt upprepande tidsomlopp är inget nytt. Vi har sett det förut. Från 90-tals klassikern Måndag hela veckan från 1993 har den filosofiska frågan nu ha letat sig tillbaka in i filmvärlden med intensiv kraft. Tv-serier som Russian Doll och inte minst Black Mirror, visar hur vår obotliga fascination för återupprepning aldrig riktigt sinar. Men det som gör sig bra i serieformat passar mindre bra för den här långfilmens tickande minuter.

Palm Springs är en påkostad rulle och den amerikanska regissören Max Barbakows långfilmsdebut. Trots att skådespelarna Andy Samberg och Cristin Milioti gör sina roller med medryckande inlevelse och härlig personkemi, faller den också på filmens egen underhållande premiss.

För efter ett antal scener där Nyles och Sarah ständigt slår upp ögonen med de viskande orden ”wake up” kan man bara önska att manusförfattaren Andy Siara hade vågat göra något mer och utmanande av den välkända och repeterande berättelsen. För vi förstår alla varåt det barkar. Sarah behöver bara accepterat sin nya tillvaro och leva ut den i vilda eskapader tillsammans med Nyles, innan hon tröttnar och Palm Springs når sin menlösa twist. Snabba klipp och en schysst ljussättning kan tyvärr inte rädda det här skeppet från sin förbestämda och tramsigt intetsägande färd.

 
Genre: 
Skådespelare: 
Manus: 
Regi: 
0 Kommentera

Fler filmrecensioner