Tea Lindeburgs långfilmsdebut As In Heaven bär inte bara på en berättelse av historiskt slag utan är också i sig ett förebud om en ljus framtid.
På den danska landsbygden i slutet av 1800-talet bor 14-åriga Lise (Flora Ofelia Hofmann Lindahl) som äldst i en stor syskonskara. Hon ska som först av syskonen få börja i skolan samtidigt som deras mamma väntar ännu ett barn. Men när förlossningen börjar står det snabbt klart att något inte står rätt till. En olycksbådande dröm sår splittring bland de vuxnas sätt att hantera situationen samtidigt som Lise börjar inse att hennes barndom kanske snart tar ett abrupt slut.
As In Heaven är ett allvarsamt drama om tro och hopp i en tid och plats där skrock fortfarande utövade sitt inflytande. Utspelat i skiljelinjen mellan barndom och ett ansvarstyngt vuxenskap. Filmen håller hela tiden skickligt uppe ens koncentration, även då en stor del av filmen går ut på att, tillsammans med Lise och hennes syskon, vänta på besked från förlossningen. Fotot (Marcel Zyskind) och ljuset som lindar in landskapet är en av filmens stora förtjänster och för tankarna till Terrence Malicks filmer (som Days of Heaven och The Tree of Life). Några av scenerna sticker verkligen ut som individuella små konstverk som bara dem gör filmen värd att se.
Om jag själv ska försöka mig på ett att sia in i framtiden så är Flora Ofelia Hofmann Lindahl snart en av Danmarks starkast lysande skådespelarstjärnor och Tea Lindeburg en av de danska filmskapare vars filmer jag går för att se utan att passera gå.
